• ...inside and out

    One moment in space

    One moment in space

    can be a whole life

    or just

    one moment

    thousand light-years long

    or one thousandth of a second short

     

    One word in space

    can be a whole encyclopedia

    or just

    one word

    thousand light-years long

    or one thousandth of a second short

     

    One thought in space

    can be a whole universe

    or just

    one thought

    thousand light-years long

    or one thousandth of a second short

  • ...inside and out

    Not even three and a half kilo

    A well-shaped girl. Ten toes, ten fingers. She fills her lungs with air and let the world know that now she is here. At least in the small town Avesta. The mother and father give her the name Mai Elisabeth Ingrid. If Ingrid that day would have been possible to choose  if she really should take the step into that life that waited for her, she maybe would have screamed NO NO NO. Luckily you don’t know . Then. You fill your lungs with air because that’s what you supposed to do. And even if it had been like you could have known, what could a newborn child have done?

    If she then had known, she immediately should have created a file in The Lifes Hard Disk with the name ”Body contact and closeness to mother”, on the first folder. Probably it was then, at the maternity ward, her mother held her second doughter in her arms and then the second doughter could feel the physical vicinity to her mother. The opportunities would be fewer than you could imagine.

    The folder ”Body contact and closeness to mother” only contains one file with a few kilobyte.

    Not even three and a half kilo.


    En välskapt flicka, med tio tår och tio fingrar. Hon fyller lungorna med luft och låter världen veta att nu är hon här. Eller i alla fall lilla Avesta. Mor och far ger henne namnet Mai Elisabeth Ingrid. Om Ingrid den dagen själv hade fått avgöra om hon skulle ta klivet in i det liv hon var på väg in i, kanske hon hade gallskrikit NEJ NEJ NEJ. Det är tur att man inte vet. Då. Man fyller lungorna med luft för det är så det är förutbestämt att vara. Och även om det skulle ha kunnat vara så att man hade vetat, vad hade ett nyfött barn kunnat göra?

    Om hon hade vetat det då så hade hon genast skapat en fil i Livets Hårddisk och skrivit ”Kroppskontakt och närhet tilll mor”, på den första mappen. Förmodligen så var det då, på BB, som modern höll henne i sin famn och då som dottern fick känna fysisk närhet till sin mamma. Tillfällena skulle bli färre än man kunde ana.

    Mappen ”Kroppskontakt och närhet till mor” innehåller bara en enda fil med några få kilobyte.

    Inte ens tre och ett halv kilo.

  • ...inside and out

    Early spring

    Marsch 16, 1965.

    You can imagine that the snow just has melted away, or maybe there is some snow heaps left here and there as traces of the snow plow. A gentle spring rain enhances the aromas and one can hear birds chirping among the birch trunks. It drops from the icicles that not have melted completely.

    In one of the rooms in the maternity ward at Avesta hospital. The mother will give birth to her second child and it will be a doughter. The second doughter. The mother is not yet twenty years old, but soon. The father has just turned twentyseven.

    The first doughter has just passed her first anniversary.

    How much about life can a young woman at twenty years old, do know?


    Den 16 mars 1965.

    Man kan tänka sig att snön precis har smält undan, eller så ligger det fortfarande en del snöhögar kvar som spår efter snöplogarna här och där. Ett stilla vårregn förstärker dofterna och man kan höra fågelkvitter bland björkarnas stammar. Det droppar från de istappar som ännu inte smält färdigt.

    På ett av rummen på BB i Avesta. Modern skall föda sitt andra barn och det skall bli en dotter. Den andra dottern. Modern har inte ännu fyllt tjugo år, men snart. Fadern har just fyllt tjugosju.

    Den första dottern har just passerat sin första årsdag.

    Hur mycket om livet vet väl en ung kvinna på 20 år?

  • ...inside and out

    Ett oskrivet blad

    Allting börjar på något vis någonstans vid någon tidpunkt. Det handlar bara om vad det är man vet, om allting. Det börjar någon gång men det tar aldrig slut. För vem skulle bestämma när och hur det tar slut? Hela tiden händer det något nytt. Något ytterligare. Som förlänger. Som utökar. Som tillför. När jag dör så tar MITT liv slut, men allting utanför och runtomkring fortsätter.

    Det som jag vet något om, började någon gång i Ungern och någon gång i Sverige. Man kan säga att det är den början som jag vet om. Ändå är det inte så värst mycket jag vet om att jag vet, om allt detta.

    Ett oskrivet blad. Man brukar ibland säga så om ett nyfött barn. Året 1965 föddes det en del mera märkvärdiga personer än andra – fast just när de föddes var de alla lika nakna och lika hjälplösa och i samma behov av omsorg av sina föräldrar som varenda liten nyfödd varelse på vår jord.

    Den 14 januari 1965 föddes det en terrorist. Det kunde man inte veta. Eller ana. Just då, alltså. Då kanske föderskan hade tvekat i sista sekunden. Sjamil Basajev föddes som ett oskrivet blad. Något i hans liv formade honom till terrorist. Thomas Östros som blev politiker, föddes den 26 januari. Petra Nielsen, Dave Lombardo, Ulf Malmros, Sarah Jessica Parker, Måns Herngren, Joanne Kathleen Rowling, Fredrik Reinfeldt, Shania Twain, Charlie Sheen, Bashir al-Assad – Syriens president från år 2000, Tone Norum, Anders Limpar, Jan-Ove Waldner, Marco Apicella, Mads Mikkelsen, Ben Stiller… alla har de en speciell sak gemensamt. Födelseåret. Arv och miljö skiljer dem åt.

    Det var ett bra år, det där året! Vilken samling fantastiska människor som kom till världen, som oskrivna blad, och som under åren fyllde bladen med innehåll av de mest skilda slag.

    Samma år dör en del kända personer. Som T.S Eliot, Winston Churchill, Nat King Cole, Malcolm X, till exempel. Det är ganska fascinerande att tänka på att dessa kändisar var oskrivna blad även de, vid en viss tidpunkt.

    1965. Det var på den tiden då heltäckningsmattorna i folks vardagsrum var gråa till färgen, och snurrfåtöljerna orangea. Ivar-hyllor började bli ett allmänt fenomen. IKEA i Kungens Kurva var ännu så länge det enda IKEA-varuhuset i hela Sverige, och man kunde snart börja samla på sig inte bara Ivar-hyllor.

    Året 1965. I boken ”Aktuellt 1965” kan man bland annat läsa följande:
    Drottning Louise avlider den 8 mars. När drottningens kista stod lit de Parade i Slottskapellet,
    hade man en hedersvakt med tre kvinnor från Kvinnliga Bilkåren. Stiligt och högtidligt.

    Alexej Leonov, är ryssen som blev den förste i världen att göra en rymdpromenad – på 12 minuter! Han klev ut ur kapselluckan på rymdskeppet Voschod 2, höll sig en stund avvaktande fast i rymdskeppet varefter han flöt ut i rymden med simliknande rörelser. Rymdskeppets hastighet beräknades vid tillfället till 8 km/sek. Rymdskeppet tycktes bada i vitt och föreföll täckt av snö. Leonov utförde en serie ”planerade experiment och observationer” innan han utan missöden återvände till kabinen.

    När boken ”Aktuellt 1965” skrevs, kunde man fortfarande använda ordet ”neger” utan att skämmas. ”Negrernas marsch för frihet och rätt”, angående den kraftfulla demonstrationen i Alabama den 21 mars, och fortsättningsvis skriver man om de färgade, exempelvis ”Ett demonstrationståg med 15.000 personer med de färgade fredspristagarna Martin Luther King och Ralph Bunche i spetsen inledde då en fredsmarsch i Staden Selma. Marschen gick till Alabams huvudstad Montgomery”.

    Bensin, tobak och oms – inte moms – höjdes.
    Gunnar Strängs framlagda skattepaket innehöll exempelvis följande:
    – omsen höjs till 10 procent den 1 juli
    – bensinskatten ökas med 5 öre per liter vid samma tidpunkt
    – tobaksskatten stiger med 2 öre per cigarett och cigarettpapper den 1 juli
    – ändringar görs i punktbeskattningen, vilket innebär att skatten på tandkräm, munvatten och liknande samt på socker, sirap, spelkort och grammofonskivor slopas och skatten på parfymer, kosmetika och choklad blir enhetlig, 50 procent.
    – skattepliktgränsen för förmögenhetsskatt höjs från nuvarande 80.000 kr till 100.000 kr.

    Man kan fantisera lite grann kring de diskussioner som måste ha föregåtts av ett beslut att sätta en skatt på 50% på choklad! ”Folket äter mycket choklad, vi kanske ska ta och utnyttja det lite? Det är ändå inte så nyttigt med choklad!” Att tobaksskatten stiger med 2 öre per cigarett ser inte alls lika allvarligt ut. Det är sannolikt fler som äter choklad än som röker cigaretter.

    1965 beslutade man: ”TV från program 2 skall starta våren 1968 med en sändningstid av 15 timmar i veckan. Göteborg och Malmö skall i huvudsak stå för sändningarna i TV 2. Därigenom tänker man sig att en viss programkonkurrens skall skapas inom TV. Förslag om en ”särskild rundradio” läggs fram. Där skall undervisningsmyndigheter, folkrörelser och organisationer av olika slag, bl a de politiska partierna, få möjligheter att köpa sändningstid. Utredningen föreslår en enhetslicens för radio och TV. Licensen skall höjas i fyra etapper till 270 kr från nuvarande 135″.

    1968… 15 timmar sändningstid i veckan!

    På femtio år har tv-licensen höjts till vaddå? Och vi klagar!

  • ...inside and out

    To pray or not to pray

    I’m certainly not an ateist. But I have difficulty seeing the benefits of God. I mean, you don’t know, if God exist. The neighbour Bertil though, he exist (just as an example). Let’s play with a thought that you pray to Bertil, doesn’t that fill exactly the same function as if you pray to God? With that little difference that you really know that Bertil exist. There could be a little problem if not even Bertil gives you any answer. That’s not good either. I have some problmes to pray to something that not possibly exist. And, maybe why you should pray, at all…?


     Jag är absolut inte ateist men har svårt att se nyttan med Gud. Eftersom ingen faktiskt vet om han finns. Grannen Bertil finns ju däremot (som exempel bara). Om man nu leker med tanken att man ber till Bertil, fyller inte det exakt samma funktion som att man ber till Gud…??? Bara det att man vet att Bertil finns. Problemet är kanske att Bertil inte heller svarar. Det blir ju inte så bra det heller. Jag har lite problem med det där att be till något som eventuellt inte finns. Och kanske det där med varför man ska be över huvud taget?…..

  • ...inside and out

    Pieces of puzzle

    A man in a canoe.

    The man isn’t anyone. The man in the canoe is my grandfather.

    It could have been just a picture, any picture, of my grandfather.

    But this is not any picture.

    I’ve always, in my whole life, wondered where my love to wood and handicraft comes from. Noone else in my family, are like me when it comes to this. We are all talanted in music, art, writing… But when it comes to design and make furnitures and handicraft in wood, Im the only one.

    Then I got this picture.

    My grandfather in a canoe.

    He has made the canoe himself.

    Your life is a puzzle of thousands pieces.

    That missing piece in the puzzle has now fell into the right place.

    I would have loved to carpentry together with my grandfather. I never got the opportunity to do that.

  • ...inside and out

    Like a watershed

    The year was 1997.

    Like a watershed. Before. And. After.

    The year was 1997.

    Something ends and make a beginning possible.

    The “before” will and shall always be there. Impossible to delete.

    It’s like when you walk up from the water after a swim – but now, you never will be able to dry.

    The water will stay and you will freeze and long for the other side of the watershed even if you don’t want to be there.

    The water will never dry.

  • ...inside and out

    You could feel the smell of early autumn

    Long, thick dark hair. Her waist was so narrow that her husband easily reached around her waist with his hands. She was young, only twenty years old. He was tall and slim, twentyseven years old.

    You could feel the smell of early autumn. The leaves on the trees had just started to fell. There were a mix of green, orange, yellow and brown.

    Her name was Eva and on her knee her first doughter sat, her second doughter was playing on the floor, and in her stomack her third child was growing.

    His name was Hans, and he stood behind the chair where Eva sat with their first doughter.

    Someone stood in front of them trying to tell them that they had come to get their children. Take, their children. Their two doughters. They were four, one woman and three men.

    Silence. And chock.

    You could feel the smell of early autumn. In that moment some leaves fell off and reached the ground.

    The small children could feel their parents fear.

    Eva didn’t said anything. They were up to take her two doughters, she heard them say that. But that was like unreal. Too unreal to understand.

    When one of the men reached his arms and took the doughter she had on her knees, then the silence was broken. The child started to scream. One of the other took the girl on the floor and she also started to scream.

    EvaMari was eighteen months. Ingrid was five months.

    The room, and their brains, was filled with the echo from the screaming girls.

    You could feel the smell of early autumn.

    A piece of history was just written. In the year of 1965.

    Soon the trees would have shed all their leaves.